Värden

Inledning

Jag har funderat mycket på "värderingar" den senaste tiden.

Det är ett tema som ofta förekommer i affärs- och företagsvärlden på senare tid, ofta tillsammans med en vision och strategi. Vissa företag ger till och med sig själva ett uppdrag.

Jag är alltid lite kluven inför sådana uttalanden.

För de flesta företag, för 50 år sedan och tidigare, kunde värderingar, vision och strategi sammanfattas i ordet "vinst".

Och i slutändan är det ett företags huvudmål. Om ett företag inte gör vinst kommer det att gå i konkurs på lång sikt och alla andra fina värderingar, visioner och strategier kommer inte att spela någon roll längre.

Jag letade en gång efter värderingar på olika storföretags webbsidor. På Thyssen-Krupp, till exempel, fanns meningen: "Vi bygger på starka värderingar: pålitlighet och ärlighet, trovärdighet och integritet."

Man får intrycket att alla säger så och att det är lätt att säga.

Det jag gillade bäst var en mening som jag läste hos Bayer AG
(https://www.bayer.com/de/strategie/strategie)
som jag hittade. Där talas det om fyra strategiska värderingsspakar. Bara det är en cool formulering.

Som 1. innovation, som 2. kostnadsreduktion, som 3. hållbarhet (måste alltid inkluderas nuförtiden) och 4. sedan kommer följande uttalande:

Vi utvecklar en global ledare inom hälsa och nutrition.

Genom att

göra detta skapar vi värde genom strategisk kapitalallokering med fokus på lönsam tillväxt.

"Strategisk kapitalallokering", jag tror inte att någon någonsin har beskrivit "tjäna pengar" så fint.

Personligen tycker jag alltid att sådana strategier, visioner eller till och med företagsvärderingar är en smula märkliga, ibland på gränsen till löjliga.

Om ett företag till exempel presenterar sig som mänskligt och medarbetarvänligt och sedan avskedar människor av operativa skäl, verkar något sådant otroligt.

Eller om ett företag bara kommunicerar människovänliga värderingar till omvärlden och håller vinstintresset pinsamt i bakgrunden, då gör det sig också opålitligt. Därför är detta uttalande från Bayer på något sätt ärligt ("strategisk kapitalallokering").

När jag var yngre och inte hade något ansvar här i kyrkan, kunde jag inte göra någonting med strategier och visioner för kyrkan.

Vi har missionsbefallningen från Matteus 28:18-20, så på något sätt försöker vi sprida evangeliet i staden. Varför strategi och vision? Och jag tänkte inte ens på värderingar på den tiden. Jag hade mindre koll på diakoni. I min enkla ungdomliga världsbild (snarare unga vuxnas världsbild) tänkte jag att många gör diakoni, men ganska få sprider evangeliet, så vi gör det som få gör.

Jag vill inte döma mitt tänkande från den tiden alltför mycket idag, kanske var det inte tillräckligt holistiskt tänkt, men det verkar inte persé fel för mig idag.

Ändå hittar vi värderingar i Bibeln och jag skulle vilja titta på ett mycket välkänt bibelställe tillsammans med er. Men se inte denna predikan som en uppmaning att helt enkelt anta följande värderingar, utan som en tankeväckande impuls att gå djupare in i ämnet "värderingar för vår församling".

Värderingar i bergspredikan

Jag läste början av bergspredikan, Matteus 5:3-12; NL

3 "Lyckliga är de som inser sitt behov av Gud, ty åt dem skall himmelriket ges. 4 Lyckliga är de som är ledsna, ty de skall bli tröstade. 5 Lyckliga är de vänliga och ödmjuka, ty åt dem skall hela jorden tillhöra. 6 Lyckliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, ty de skall få den i överflöd. 7 Lyckliga är de barmhärtiga, ty de skall få erfara barmhärtighet. 8 Lyckliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud. 9 Lyckliga äro de som sträva efter fred, ty de skola kallas Guds barn. 10 Lyckliga äro de som förföljas för att de leva i Guds rättfärdighet, ty himmelriket skall bliva deras. 11 Lyckliga äro ni när ni bliva hånade och förföljda och när lögner spridas om er, därför att ni följa mig. 12 Gläd er i detta! Gläd er! För en stor belöning väntar er i himlen. Och kom ihåg att profeterna också en gång blev förföljda.

Andra översättningar skriver "Saliga är de...", men jag tycker att den modernare översättningen är mer begriplig här.

Låt oss titta på de värderingar som framträder i texten:

Jag behöver Gud

3 "Saliga är de som inser att de behöver Gud, ty åt dem är himmelriket givet.

Att jag inser att jag behöver Gud, det är verkligen ett värde som bör prägla mitt liv och det är också vad jag önskar för vår församling. I vår kyrka behöver vi Gud, i planeringen, i beslutsfattandet, i genomförandet. Vi behöver Guds vägledning.

Om du tittar på vår församling utifrån och frågar, vad gör den evangeliska frikyrkoförsamlingen i Leichlingen speciell? Kan vi då säga att den behöver Gud och är medveten om detta?

Sorgligt?

4 Lyckliga är de som är ledsna, för de kommer att bli tröstade.

Sorgsen? Vilket värde kan vi dra av detta?

Måste vi gå omkring med sorgsna och sura ansikten för att bekräfta olika klichéer om kyrkan?

Nej, jag tror att det som menas här är att man inte blundar för andras bekymmer, problem och behov, utan delar lidandet och sörjer med dem. Detta handlar om medkänsla.

Vi delar vår sorg, våra bördor, det skulle vara ett stort värde för vår gemenskap.

Vänlig och ödmjuk

5 Lyckliga är de vänliga och ödmjuka, ty hela jorden ska bli deras.

I andra översättningar står det "mild", men jag kan inte riktigt göra något med det. Ordet är för gammalt även för mig.

Tonen gör musiken. Om ni alltid lyckas vara vänliga mot varandra, då skapas en mycket speciell, attraktiv atmosfär. Naturligtvis räcker det inte att bara vara vänlig, vänligheten måste vara djupt förankrad i förhållandet. Jag har en känsla av att vi är på rätt väg.

Och blygsamhet: I dag skulle jag dra följande slutsatser av det.

Den andra motsäger min åsikt, men kan ha rätt. Kanske har jag fel.

Om vi internaliserar detta värde skulle vi skilja oss från dagens värld, tror jag.

Rättvisa

6 Lyckliga är de som hungrar och törstar efter rättvisa, för de kommer att få det i överflöd.

Jag tycker att rättvisa är ett svårt ämne. Vi tycker ofta om att kräva rättvisa för oss själva. För andra bryr vi oss inte alltid så mycket.

"Om han kan göra det, så kan jag också" är något jag har hört vuxna säga, och kanske till och med sagt själv.

Vi kommer förmodligen inte någon vart med mänsklig rättvisa här.

Hur är det med Guds rättvisa? Vi är alla skyldiga inför Gud, alla syndare, och genom Jesus Kristus har vi fått uppleva förlåtelse från Gud. Och det är Guds rättvisa.

Visst är det ett värde för våra liv och för vår kyrka: förlåtelse. Vi har tålamod med varandra och är redo att förlåta.

Naturligtvis är vissa konflikter mer komplexa och vi måste prata om dem, det är klart, men som ett grundläggande värde tycker jag att "förlåtelse" är bra.

Barmhärtighet

7 Lyckliga är de barmhärtiga, ty de kommer att få uppleva barmhärtighet.

Jag skulle se barmhärtighet som levande förståelse, hjälp och stöd.

Vi hade redan "medkänsla" under punkten "sorg" och detta är baserat på det.

Alla kan inte lösa alla sina egna problem, vi når ofta våra gränser. Och så har vi förståelse för våra svagheter, vi hjälper varandra och står vid varandras sida. Detta händer tillräckligt ofta idag. Och det är ett värde för vårt samhälle.

Rent hjärta

8 Lyckliga är de som har ett rent hjärta, ty de kommer att se Gud.

Alla översättningar skriver "rent hjärta" här.

Den här punkten var den svåraste för mig. Vad är ett rent hjärta?

Det närmaste jag kunde komma på var vad motsatsen till ett rent hjärta är, nämligen baktankar och svekfullhet.

Kan vi klara av att hantera varandra i församlingen utan baktankar (förhoppningsvis inte ens svekfullhet)?

Naturligtvis skulle detta också innebära att vi på något sätt tar upp och klargör obekväma frågor och meningsskiljaktigheter. Kanske kan detta göras på ett vänligt och blygsamt sätt.

Ett formulerat värde skulle då vara: Vi hanterar varandra utan baktankar.

Sträva efter fred

9 Lyckliga är de som strävar efter fred, ty de skall kallas Guds barn.

Andra översättningar skriver "fredsmäklare". Personligen tycker jag att det är en överväldigande formulering. "Sträva efter fred" fungerar fortfarande för mig.

Vi lever i ett ganska splittrat samhälle, särskilt politiskt och socialt. Och genom Corona har dessa splittringar också gått ut över grupper och familjer som annars kände att de hörde ihop.

Kan vi som kristna eller som församling bidra till att överbrygga splittringar, till att verkligen pacificera konflikter?

Jag känner att fred mellan medmänniskor är ett viktigt värde, också för oss som församling. Kan vi bygga broar och återuppbygga relationer?

Det är just här som jag blir särskilt medveten om det första värdet från bergspredikan: Jag behöver Gud.

Förföljelse?

10 Lyckliga är de som blir förföljda för att de lever i Guds rättfärdighet, ty himmelriket skall bli deras. 11 Lyckliga är ni när ni blir hånade och förföljda och när lögner sprids om er för att ni följer mig. 12 Gläd er åt detta! Gläd er! För en stor belöning väntar er i himlen. Och kom ihåg att profeterna också en gång blev förföljda.

Det förblir vårt uppdrag att fortsätta tala om Jesus Kristus, även om vissa anser att detta inte passar in i dagens värld.

Naturligtvis handlar det inte om att göra något på ett pinsamt sätt som för kanske 40 år sedan. Varje generation måste hitta sitt eget sätt, sitt eget språk, sina egna metoder för att berätta för andra om Jesus Kristus. Den stora uppgiften från Matteus 28:18-20 som nämndes i början gäller fortfarande idag.

Och det är viktigt för mig att människor fortsätter att säga om kyrkan i framtiden: "De berättar om Jesus Kristus", oavsett i vilken form.

Kultur

Nu har jag gått igenom bergspredikan med fokus på "värderingar" som ett exempel.

Hemma jämförde jag också värderingarna i några församlingar, i "Treffpunkt Leben Erkrath", i Christ Church i Ratingen och i federationens revitaliseringsprogram. Det var verkligen spännande, likheterna och även skillnaderna, men det skulle ha gått utöver dagens omfattning. Ta en titt på det hemma.

Innan jag avslutar skulle jag vilja citera en mening från managementvärlden. Jag fick höra denna mening av Marc Stoßberg från Erkrath.

Kultur äter strategi till frukost

Denna mening kommer från managementteorins guru, Peter Drucker.

Kultur omfattar de gemensamma värderingar, normer och övertygelser som finns i vårt samhälle. Den avgör hur vi behandlar varandra och våra besökare.

I slutändan kan kultur ses som de värderingar vi lever efter. Om vi utarbetar värderingar och bara hänger upp dem på väggen kommer det inte att göra någon nytta. Om vi lever efter dem kommer det att förändra vår kyrkokultur och attrahera människor. Levande kristendom har alltid varit det bästa vittnesbördet.

Sammanfattning

Jag sammanfattar:

I början tittade vi på värderingar i företagsvärlden och såg att det verkliga värdet är vinst, vilket är förståeligt.
Sedan funderade vi på om och vilka värderingar som är viktiga för kyrkan. För detta tittade vi på början av bergspredikan.
Vi är medvetna om att vi behöver Gud.
Vi delar med oss av våra bekymmer och problem (medkänsla).
Vi behandlar varandra vänligt. Och ödmjukhet i vår tid kan betyda: Jag överväger allvarligt att den andra personen kan ha rätt, även om han inte håller med mig.
Vi vill vara redo att förlåta varandra och därmed hungra och törsta efter Guds rättvisa.
Vi har förståelse för våra svagheter och hjälper varandra.
Vi hanterar varandra utan baktankar.
Vi strävar efter fred, att övervinna splittring, att lösa konflikter och att skapa nya relationer med varandra.
Vi berättar om Jesus Kristus.
Vår församlingskultur omfattar de gemensamma värderingar, normer och övertygelser som finns inom vår församling. Hur vill vi leva som församling i framtiden?