Inledning
Hur är läget? Eller som en variant: Eh dude, hur är läget?
Du har säkert hört det här talesättet förut.
På engelska skulle det heta "What's up" eller något liknande. Namnet på appen "What's App" är förmodligen baserat på detta.
Detta idiom kommer ursprungligen från ungdomens språk, men som äldre är det svårt att bedöma hur ungdomligt det fortfarande är idag. Uttrycken förändras hela tiden.
På 80-talet ansågs det till exempel ungdomligt att bära en basebollkeps baklänges. Upp och ner betyder alltså med toppen bakåt, vilket kanske behöver förtydligas i dessa tider.
Kanske var det en form av uppror att ha visiret bakvänt. Jag tyckte att perioden då den uppochnedvända basebollkepsen var en symbol för ungdomlighet var ganska lång, kanske för att det helt enkelt var för absurt. Paraplyet ska ju skydda mot solen och det är ju inte alls logiskt när det är bakvänt.
Men jag vill inte göra mig lustig över den tidens unga människor, utan jag vill i stället ta upp dagens "What's up?".
Vad är det som händer i ditt och mitt liv, vad är det som händer i vårt samhälle?
Frågan är helt berättigad. Och om du använder "What's App", så kanske du också tänker på "What's up?".
Och eftersom de flesta av oss är lite äldre skulle den utökade versionen också passa: "Eh dude, what's up?"
Jag ville titta på Psalm 127 med dig idag och se om jag kunde få grepp om introduktionen ;-)
Om Herren inte...
Jag läste första halvan av Psalm 127, 1.2; NL
Om Herren inte gör någonting, då fungerar ingenting. Det låter kanske ganska platt, men vi måste säga något sådant här i gudstjänsten, annars förlorar vi kristna vårt existensberättigande.
Denna psalm var en sång som sjöngs på en pilgrimsfärd, förmodligen av gamla och unga tillsammans. Tyvärr finns melodin inte längre bevarad.
Och sången skrevs av Salomo, som nu var någon som med hjälp av sitt intellekt, sin visdom, sin rikedom och sin makt i princip kunde förverkliga vad han ville om det inte bröt mot naturlagarna.
Denna, med mänskliga mått mätt, nästan allsmäktige Salomo skriver en sång med påståendet att ingenting fungerar utan Gud.
Det handlar inte om att byggarna skall sluta bygga eller att vakterna skall dras tillbaka. Det handlar inte heller om att stoppa det hårda arbetet.
Denna psalm har rubriken i Luthers översättning:
Allt beror på Guds välsignelse.
Och det uttrycker det. Det fungerar bara med Guds välsignelse.
Vi har tre punkter i denna första hälft av psalmen:
- Bygga ett hus
- Skydda staden
- arbeta hårt, oroa sig för mat
Vad händer i ditt privatliv?
Den tredje punkten sticker ut lite, eftersom den säger att de som älskar Gud får det i sömnen. Är det hårda arbetet här trots allt överflödigt?
Jag tror att detta handlar om oro. Vi finner i många bibeltexter, även i Nya testamentet, att oro inte är absolut nödvändigt, t.ex. Filipperbrevet 4:6; NL
Det finns ett liknande avsnitt i Bergspredikan, Matteus 6:25-34; NL, där Jesus Kristus säger:
Så det är inte det hårda arbetet som är överflödigt, utan oron. Naturligtvis bryr vi oss redan om våra nära och kära, men vi behöver inte oroa oss för vår existens i princip, eftersom Gud bryr sig om dem som älskar honom.
Jag tycker att denna punkt är ganska lätt att förstå och mycket svår att genomföra. Vi vill bara kontrollera allt och ha allt under kontroll, men det är egentligen inte möjligt. Därför kan vi bara lita på Gud.
Det är intressant att Salomo nämns här som ett exempel på praktfulla kläder, men han skrev Psalm 127, som i slutändan säger samma sak som detta avsnitt från bergspredikan.
Jag skulle vilja säga några ord om hårt arbete. Jag tycker att termen är lite svår. Visst, man kan inte vara för dålig för att arbeta, men jag tycker om mitt jobb (för det mesta) och jag tycker vanligtvis om att gå till jobbet. Det skulle jag önska för alla här.
Men låt oss återgå till de två första punkterna.
Vad är på gång i samhället?
Den första punkten är "bygga ett hus".
Jag skulle också se detta som en bild för vårt samhälle.
I princip är vi alla byggare. Vår kyrka är ju ett hus som ständigt byggs upp och omformas.
Och var och en av oss har potential och färdigheter, och om vi alla bidrar med dem till att bygga upp vårt samhälle, då borde mycket vara möjligt, eller hur? Jo, vi kan göra det?
Men om Herren inte bygger huset, då arbetar vi förgäves.
Med sådana verser finns det alltid en risk att de ses i ett negativt ljus. Du kan försöka hur mycket du vill, men om Gud inte är på humör är det ingen idé.
Det är verkligen inte vad som menas. Gud vill bygga kyrkan och han vill involvera oss i det och låta oss delta. Så mycket är möjligt med Gud, så mycket är möjligt med Gud och jag är säker på att han också vill flytta mycket med vår kyrka.
Och i slutändan är det enda sättet att göra detta att be Gud att bygga oss själva och att involvera oss i processen. I slutändan innebär detta att be för kyrkobyggande.
Det skulle vara bön på flera nivåer. Å ena sidan är bön nödvändig för att ledarskapsgruppen ska kunna fatta strategiska beslut för kyrkan genom att lyssna till Gud.
Sedan behövs bön för planerade aktiviteter, för sommarfestivalen, för stadsfestivalen och för stadsfestivalgudstjänsten, för de vanliga söndagsgudstjänsterna. Här ber vi också att de som planerar och deltar i respektive verksamhet ska inse hur Gud vill få till stånd detta arbete och hur han vill involvera oss i det.
Detta gäller även för vår kyrka i allmänhet och för alla andra evenemang och grupper: Ungdom, kvinnofrukost, kvinnocirkel, hemgrupper etc.
Jag tycker att denna punkt är den svåraste att förstå av de tre i psalmen.
Är allt som inte ger synbar framgång inte från Gud?
Måste du vänta på ett mycket tydligt tecken innan du börjar? Eller ett tydligt tecken på att du bör sluta göra något?
Jag känner också till alla bilder som "Endast en bil i rörelse kan styras", eller när en dörr stängs öppnas andra, etc.
Så länge allt går bra, är välbesökt etc. är man benägen att se "framgången" som en bekräftelse från Gud. Och vad gör du när allt inte är så välbesökt?
Vad blockerar Guds arbete?
Synd?
För lite bön?
För mycket oro? Det avsnitt vi läste tidigare från bergspredikan säger ja:
...
Gör Guds rike till din viktigaste angelägenhet, lev i Guds rättfärdighet och han kommer att ge dig allt du behöver.
Är det bekymmer som blockerar oss?
Eller för lite kunskap om Bibeln?
Eller är det sökandet efter framgångsreceptet?
Alla tillsammans? Behöver vi bara ha tålamod?
Kanske är dessa frågor också felaktiga?
Kanske måste vi ställa mer positiva frågor? Hur känner vi igen Guds vilja och verk? Var vill Gud fortsätta att bygga kyrkan?
Jag har egentligen inget svar idag, och jag tror att denna mening "Om inte Herren bygger huset, är byggmästarnas arbete förgäves." kommer att sysselsätta mig under en lång tid, bortom predikan.
Den andra punkten: "Om Herren inte skyddar staden är det förgäves att omge den med vakter." Jag tycker att det är lättare att förstå.
Staden, tror jag, ska återigen ses som en bild för kyrkan. Tidigare sågs kyrkan som ett skydd i den meningen att du hade dina sociala kontakter främst i kyrkan och skyddet gavs av ledarnas och pastorns undervisning. Så det krockar lite med att vara ljus och salt och det passar inte riktigt idag heller, eftersom världens positiva och negativa budskap kommer direkt till varje person i varje hushåll via media. Det är så här.
Naturligtvis bör god undervisning också förmedlas i gudstjänster, hemgrupper etc., vilket ger ett visst skydd, men om individen inte förlitar sig på Gud och söker skydd där, då är inget av detta till någon nytta.
Fler välsignelser?
Låt oss titta på den andra delen av Psalm 127; 3-5; NL
Barn är en välsignelse, det kan jag bekräfta.
Men dessa verser kan också tillämpas på kyrkan.
De nya medlemmarna i församlingen är också en välsignelse.
Om du har egna barn vet du att det ibland kan gnissla i förhållandet mellan dig och din avkomma eftersom ni har olika uppfattningar om olika saker.
Det kan vara samma sak i samhället. Men vi bör ändå vara glada över vår nya generation.
Den sista versen i psalmen står för avkommans lojalitet till familjen, dvs. till kyrkan. Detta innehåller den svåra frågan om framtiden för nästa generation i församlingen.
Å ena sidan var portarna stadens gräns mot omvärlden, dvs. den plats som måste skyddas från fiender. Å andra sidan var portarna de platser där rättsliga tvister utkämpades. Det var här som familjen mötte sina fiender för att få skydd.
Låt oss be för att våra avkommor också ska bli nästa generation i kyrkan och att nya troende barn ska växa upp.
Det finns fortfarande mycket att göra och allt hänger på Guds välsignelse.
Sammanfattning
Jag kommer till slutet:
- Eh dude, what's up? När du använder What's App, tänk på "What's up" och "What's up?" Med Gud är mycket upp, då är allt upp till Guds välsignelse. Vad är upp
- i ditt personliga liv ? Oroa dig inte för någonting, men be om allt. Berätta för Gud vad du behöver och tacka honom. Det låter konstigt för oss hårt arbetande tyskar, men det är sant:
- Om Herren inte bygger huset, då arbetar byggmästarna förgäves på det. Vi har en massa potential och förmågor, men utan Gud fungerar ingenting . Vad blockerar Guds arbete? Eller: Hur kan vi se var Gud vill fortsätta att bygga? Ta med er denna fråga och flytta den.
- Låt oss be om Guds beskydd, för oss personligen och för vår kyrkofamilj .
- Och låt oss se den nya generationen som en välsignelse och be om ännu mer nytt blod.
- Allt hänger på Guds välsignelse
- .