Tänk om?

Inledning: Tänk om?

Jag stötte på den här frågan under mina förberedelser inför den här predikan.

Vad händer om?

Det första jag kom att tänka på var ett avsnitt ur serien "Futurama", där en "tänk om"-maskin uppfanns. Futurama är en lite konstig tecknad science fiction-serie från nollnolltalet som jag brukade tycka om att titta på. Å ena sidan fanns det helt absurda exempel, som till exempel tänk om en videospelvärld attackerade jorden.

Men ett exempel var intressant. Man ska veta att en av huvudpersonerna i den här animerade serien är en kvinna som heter Leela, som är mycket kontrollerad men har omfattande kampsportskunskaper. Nu var frågan vad som händer om den här kvinnan inte är så kontrollerad, utan snarare impulsiv och inte har kontroll. Hon blev spontant en mördare under den här lite svarthumoriga episoden när hon först blev retad, och sedan fortsatte hon att mörklägga morden.

Sådana konstiga eller inte så konstiga tankeexperiment - och nu vill jag lämna Futurama-universumet igen - kan vara ganska intressanta eller roliga, men frågan "Tänk om?" kan också beröra vissa människor personligen. Vad skulle ha varit annorlunda i ditt liv om du hade tagit en annan väg vid en viss tidpunkt? Ibland förvandlas ett "tänk om" till ett "åh, om jag bara hade" eller till och med ett "åh, om jag bara hade"!

"If only I had" finns också i Bibeln, t.ex. i Ordspråksboken 5:12.13 och i översättningen "Hopp för alla" är det också formulerat på samma sätt (HFA):

Det verkar ha gått bra ännu en gång. Ändå kan livet vara ganska deprimerande när ett "Åh, om jag bara hade" eller ett "Åh, om jag bara hade" tar upp en stor del av den egna minneskulturen. Det är skrämmande när man bara sörjer missade möjligheter.

Jag skulle därför vilja ta ett steg tillbaka till "tänk om". Det exempel jag fann i Bibeln kan kanske hjälpa mig att rikta om min blick.

Jag läser Psalm 124; NL

Tänk om Gud inte hade funnits där för oss?

Har du någonsin frågat dig själv det? Vad skulle det ha blivit av dig om du inte hade lärt känna Gud? Kanske skulle du ha sett kyrkan en gång, men ingenting skulle ha tilltalat dig eftersom Gud inte tilltalade dig.

Kanske skulle du ha engagerat dig någon annanstans, fyllt din tid på ett annat sätt.

Skulle du ha blivit en annan person? Skulle du kanske till och med ha blivit en spya utan Gud?

Det finns en hel del människor som vittnar om att deras liv skulle ha spårat ur om de inte hade lärt känna Gud. Utan Guds hjälp kan livet mycket väl gå snett.

Intressant nog uppmanas Israel att ställa sig denna fråga i den här psalmen.

"Om Herren inte hade varit för oss - så skall Israel säga", låter oss inse vilken gåva det är att ha lärt känna Gud.

Det är vissheten om att Jesus är med oss, att vi kan komma till honom med våra bekymmer, men också med vår tacksamhet och våra glädjeämnen. Vi har ett syfte med våra liv eftersom vi vet att det vi är och det vi gör har ett evigt värde. Vi har evigt liv.

Och vår kyrka är också en gåva som vi inte skulle ha utan Gud. Ser vi vår kyrka som en gåva, som vår kyrka, eller fokuserar vi snarare på hur mycket kyrkan gynnar oss eller inte1 Det kanske inte alltid är möjligt att frigöra sig från detta. Men jag tror att det är viktigt att i grunden vara tacksam för kyrkan.

Låt oss återgå till psalmen.

Mot oss!

För David, psalmisten, betonar den här psalmen Guds hjälp mot fientliga människor.

Under sitt liv var David ofta tvungen att fly från människor som ville skada honom. När han var ung fick han fly från Saul och senare, som äldre man, fick han till och med fly från sin egen son Absalom. Han fick också utstå flera strider och krig.

Det framgår inte av psalmen vilken specifik situation han syftar på. Men han är säker på att han utan Guds hjälp skulle ha blivit

• skulle ha blivit "uppslukad levande"
• skulle "vattenmassorna ha svept bort dem"
• skulle ha blivit "kastade till främlingars tänder"

När vi studerar Bibeln vet vi att berättelserna i Gamla testamentet kan tjäna som bilder för oss idag.

Vi kämpar sällan mot människor idag, utan har andra motståndare, som det står i Efesierbrevet 6:12; NL:

Det låter lite som fantasi, men det handlar om något helt annat, vilket du inser när du läser vidare här (Efesierbrevet 6:13-18; NL):

Naturligtvis skulle du lätt kunna hålla en egen predikan över denna text, men jag skulle vilja titta lite kort på den idag:

• Sanning och rättvisa hjälper mot lögn och orättvisa. Och detta gäller inte bara andras lögner och orättvisor, utan också våra egna.
• Fred med Gud hjälper mot vår egen inre oenighet, mot mållöshet, mot olösta frågor i livet, t.ex. om meningen med livet.
• Och viljan att förkunna denna frid med Gud, som i sista hand är evangeliet, hjälper också andra människor att finna frid.
• Tron hjälper mot, ja, vad är Satans brinnande pilar? Tvivel, missnöje, förförelse och mycket mer. Men jag tror inte att man bara kan ignorera pilarna med hjälp av tron. Du måste möta attacken med din tro, du måste reflektera. Varför är jag missnöjd? Varför tvivlar jag? Men om du inser varför du litar på Jesus, då kan du avvärja dessa pilar. Och precis som det kan vara ansträngande att hålla upp en sköld, är en sådan trosprocess inte alltid lätt.
• Vissheten om att man är frälst hjälper en att undvika oväntade slag mot huvudet.
• Och att känna till Bibeln hjälper dig att fatta rätt beslut och agera på rätt sätt.

Så mycket för en kristen rustning, men vi ser också att utan Gud, utan Jesus Kristus, finns det ingen kristen rustning.

Låt oss göra kopplingen till Psalm 124.

• Lögner och orättvisor kan sluka oss levande om vi lever i ett nät av lögner och inte längre kan ta oss ur det.
• Oenighet, inre oro, kan svepa bort oss; vi kan inte längre hitta en plats där vi hör hemma, ingen mening med våra liv.
• Tvivel och missnöje förtär oss. Varje överraskande slag kastar oss till marken så att vi inte längre vill resa oss. Vi kan aldrig motstå frestelsen.

Denna koppling till psalmen visar oss att det utan Gud inte finns någon kristen rustning och att vi redan har förlorat.

Gud med oss

Psalm 124 fortsätter så här (v. 6-7):

V.7 är en intressant bild här. Fågeln har fallit i nätet, precis som vi också ibland misslyckas, ibland syndar, gör misstag, sårar andra människor, men det behöver inte gå så långt att vi slukas av våra misstag.

Nätet slits sönder och vi kan resa oss upp igen, bekänna vår skuld inför Gud och även inför människor, ändra vårt beteende och komma ut igen. Vi kan bli fria igen.

Och den sista versen uttrycker det så vackert (v.8; NL):

Andra översättningar skriver här (t.ex. ELB):

Det låter lite bättre. Oavsett vad som kommer, står vår hjälp fast hos Gud.

Låt oss gå tillbaka till början: Tänk om...

Denna uppmaning i början av psalmen, att Israel ska föreställa sig vad som skulle ha hänt om Herren inte hade hjälpt dem, har naturligtvis också innebörden att man ska bli tacksam för att hjälpen kommer från Herren, som har skapat himmel och jord.

Tacksamhet är en av de där sakerna. Det är lättare i efterhand. När man har allt bakom sig och kan se vad som kunde ha gått fel, kan man ta ett djupt andetag och vara tacksam.

Men när man är mitt uppe i det, när de eldiga pilarna flyger mot en, när problemen verkar enorma, när man är rädd, då är det väldigt svårt att vara tacksam.

Men det tycker jag är det andra budskapet i den här psalmen.

När du verkar vara överväldigad av problem, säger den här psalmen att det kommer en tid då du kan se tillbaka och se att Gud var där och bar dig igenom.

Du kanske känner till talesättet som människor säger i konstiga situationer: "Vi skrattar åt det senare."

Du kommer förmodligen inte att skratta när problemen går överstyr, men kanske kan du göra talesättet till ditt eget på ett lite annorlunda sätt: "Senare kommer vi att se att Gud var där trots allt."

Det är förstås alltid lätt att säga för den som inte är drabbad. Ordspråksboken 14:10; HFA säger det ganska träffande:

Men ändå:

Detta är budskapet i Psalm 124 och jag hoppas att det kommer att följa oss under nästa vecka.

Sammanfattning

• Tänk om Gud inte hade ingripit i våra liv? Låt oss vara tacksamma för att han gjorde det.
• Vi kämpar vanligtvis inte mot människor, utan mot mörkrets makter. Och det innebär att vi måste ta itu med orättvisor, lögner, oenighet, tvivel, förförelse och mycket mer.
• Utan Gud finns det ingen kristen rustning; vi är hjälplösa mot fienden. Utan Gud har vi redan förlorat.
• Med Gud kan vi resa oss upp igen efter misstag, efter synder, efter misslyckanden och bli fria. Nätet är sönderrivet.
• Med Gud: "Senare kommer vi att se att Gud var där trots allt."
• Vår hjälp är i HERRENS namn, han som skapade himmel och jord.